Транс-Сибирской железной дороги



Om exakt en vecka drar jag och stålis ut på nya äventyr som kommer påbörjas i, vad som förrut stavades CCCPs, trakter. Idag heter landet bara Ryssland, eller Россия, om man ska stava det kryliskt.
I Ryssland ligger Moskva, från Moskva- eller närmare bestämt stationen Ярославская- avgår den mytomspunna Transibiriska järnvägen. Världens längsta som tsar Alexander 1891 kommenderade att bygga genom den ryska vildmarken för att binda samman huvudstaden med havet och naturtillgångarna. Järnvägen har sedan dess transporterat både naturtillgångar och gulagfångar. Idag även västerländska turister, precis som jag och Stina som gladeligen betalar av våra ihop skramlade pengar för att leva som fattig(are) på järnvägen som bär på mer historier och lidanden än vad mitt huvud kan lista ut.
UlaanBaatar, eller  "Röd Hjälte" som staden (Mongoliets enda?) betyder. Där ska vi i alla fall hänga ett par fyra dagar sådär. I den staden händer i stort sätt inget, så vi kanske beger oss ut i vildmarken. Det är -10 grader där just nu, och jag är kanske inte världens störste friluftsmänniska.
Peking, in i Fukashimas strålglans(hoppas jag inte) slutmål och startskott på etap 2- KINA.

Den mongolska rockscenen verkar lida av sjukdomen B, bandet Soyol Erdene som verkar vara det kändaste rockbandet låter som schlager balladrock. Pilots är snäpptet
 bättre(om du anser att tonårsrock i klass med tokyo hotel är bra)
Landet verkar även ha dess egna Ozzy Osbourne, personigierad i "hårdrocks" bandet Kharanga.

Vad landet däremot bär på är en lång tradition av folkmusik. Horse hed fiddle kallas instrumentet karln här nere spelar på. Det är helt mind-blowing! på gränsen till himmelsk psykadelika.



Ett band som har gjort en bra låt med samma namn som instrumentet över heter Woven hands och kommer från andra sidan havet och världen, Kanada. Så den korta historien om Mongoilsk musik med basis från den älskade faktasidan Wikipedia slutatde i Kanada. Jag verkar vara en jobbigt hjärntvättad västerlänning, hur mycket jag än försöker intala mig om det motsatta.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0