Galet Glasvegas!!!



igår var en helt UNDERBART MAGISK KVÄLL!!! ok, ja ska ta detta lungt o fint innan ja kommer till något SINNESSJUKT-APRUMPE-HÄRLIGA-AS-SVÅRT-ATT- FATTA-ATT-VI-VARIT-MED-OM!!!

   love Antell poserade snyggt!

Jag o 3 andra filurer(stinis ellen carro) drog mot cirkus för att se Glasvegas.Trots att vi bara kom en timma innan insläpp hamna vi längst fram till höger i det allt växande publikhavet. Florence Valentin strutta in o lirade sin Glasvegas pampiga +ska-aktiga musik. Jag e ett stolt Haninge barn,  eftersom Love antell också har rötterna där. han och bandet fick igång publiken bättre än vad de flesta förband brukar få. I ca. en timmas olidliga väntan på Glasvegas fladdrar fjälilarna i magen.
 i väntan på the nugget:D

extakt kl. 21 kommer dom, Rab, Caroline, Paul och främst James, livslevande upp på scen under åpploder o skrik, redan nu visste jag att konserten skulle bli suverän. och HELL FUCKING YEAH-Det blev den!:D:D


Geraline blir startskottet till en gåshuds-spretande konsert där varje låt lever upp till sig själv 1000 gånger. Hypen kring dem e helt och hållet förstålig. Bandet ser ut att njuta lika mycket av att spela som vi gör att skrik-sjunga i fallsett till låtarna. Nästan hela skivan bets av med Flowersand Fotballtops, It's my own cheeting heart, Lonesome Swan, Go square Go som bland de absolut bästa. Ljudkvaliten är lysnade, bandet leverernade; inga tabbar i syne. Bandet går av scen samtidigt som publiken vrålar "Be my baby" med hjärta och själ. Strax kommer bandet tillbaka och kör de 3 extranummerna med Daddys Gone som avskedslåt. och OJOJOJ va bra det va. James Allen tystnar och låter publiken sjunga själva, han tar sig på hjärtat och tackar oss och Gud. Alla bekymmer är borta; kvar finns bara glädjen som en  riktigt bra konstert kan ge! Tack Glasvegas! och tack för plektrumen o spelschemat till ellen:):)

Men nu jävlar händer något som typ inte händer i verkligheten, bara i musikfilmer om  60-talet, inte i mitt liv, inte på riktigt...



Vi lärde  en vakt inne på konsterten som vi, när vi  hade gått ut från konserten träffade igen. skit cool o snäll som hon va berättade i vilken utgång som bandet skulle komma ut från. AAAAHHHH for genom tankarna, "herregu tänk att få träffa dem" vi gick dit. Nada hände. Lärde känna nästa in vakt, o tack du goda männska FÖR ÄR DET INTE SJÄLVASTE GERALDINE SOM KOMMER UT OCH FRÅGAR OnM VI VILL"TRÄFFA BANDET"!?!?!?!?
Vi kommer in back-stage(aldrig vart me om förr!) o får sätta oss med kanske 10 fans till o kompisar till bandet för att vänta på att de ska komma ut till oss. Asså fatta va jag satt o darra, höll typ på o skita på mig och ingen av oss vågade prata för att egentigen va man tvungen att va 18 för att vara där om de skulle dricka eller vare va, men vakterna var återigen så hyggliga att vi fick stanna, TUSEN TACK!!
plötsligt står hela bandet framför oss *shit va fan ska ja göra. Och prata fan, ja måste ju säga nått också* pirrigt o overkligt som fan går vi fram till bassisten Paul som visar sig vara skit blyg o slällde gärna upp på bild o tacka o bocka på våra hoppiga komplimanger om att *konsterten va jätte jätte bra, lalalalal* Caroline, coolaste tjej trummisen i världen visar sig vara über snäll och skriver fnittrigt autografer o pratar på som vilken random-människa som helst Gitarristen va lika schysst han med. Men James, asså seri han e ju fan en helt fantastisk människa. första han gör e att presentara sig o ger oss en puss på kinden(ska aldri tvätta ig igen lol) o han börjar också prata på- Han ska tydligen flytta till USA o grejor. Och NYA SKIVAN SKA BÖRJA ARBETAS PÅ I HÖST O KOMMER UT 2010. han fortsätter skämta, krama och snacka med oss om lite smått o gott. FY fan va najs, living the dream:D:D
Alla i bandet var helt sjukt fina människor, lika så Geraldin och de betedde sig faktiskt som vem som helst, kankse tom ännu mer hjärtliga. Shit ICH LIEBE GLASVEGAS!!!!<3
vi blev medbjudna till nån bar i närheten, fast Geraldin påminnde James om att de skulle upp tildigt imorron. Köpenhamn baby.
GIRAFF- TRYNE- KNÄPPT- 92c%&-kjb¤%¤-GALENSKAP kände jag när vi lycko sprang ut i Stokholmsnatten efter sjuhöjdars konsert och en magisk backstage upplevelse.

Mina skor säger från o me nu "I would walk  500 miles" som James Allen skrev efter Proclaimers låt. kunde inte sitta bättre!

 




har bara en sak o säga:

Kommentarer
Postat av: L

Vem är Geraldine !?

2009-05-05 @ 14:53:52
Postat av: vendiloo

Det är henne låten "Geraldine" handlar om. Hon e en kompis till bandet o har gjort mkt bra som socialarbetare. ska typ va värsta ängeln(hon va sjuuukt snäll!) Nu följer hon typ med på Glasvegas turnerer o hjälper till o så!:D:D

2009-05-05 @ 20:53:51
Postat av: Ellen

Ahhhhh det va så coolt ... xD VENDELA SKICKA BILDERNA TILL MIG OCKSÅ xD



puss

2009-05-06 @ 16:15:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0