I staden där jag bor finns det inget kvar. Bland betongblocken kremeras lik. En pojke ligger och blöder. 
Livet ser ljusare ut genom ciggarettröken.
Inlåsta barn. Trasiga fönster. Vodkan till kvällsmaten ger 2 minuters lycka.
På morgonbussen sitter folk från alla länder. Underbetalde. Utarbetade. Utanför.
Tunga suckar. 
Staten höjer volymen och trycker hörlurarna längre in i öronen. 
De vill inte höra.
De vill inte se.
De vill inte tänka.

Attentat- Operahuset