Jag skrev för några dagar sedan att jag tänkte börja lägga  upp inlägg om artister/band som varit, som har fått musiken dit vi är idag. Man måste kunna historian för att förstå vad som händer idag liksom. De flesta "gamla godingar" minns än idag, samtidigt som många börjat glömmas bort. Därför vill jag att det fösta ska handla om amerikanska bluse och folk artisten Sixto Diaz Rodriguez.


En legend utaför Europa och amerika. Sålt plattina och underground rörelser i Syd Afrika utan att veta om det. lagt ned musikkariären under 70-talet för att albumen sålde dåligt, slåg igenom 40 år senare. Rocklegender som säger att han är skjutit ihäl sig på scen, dött av överdos, sitter i fängelse för att ha mördat sin flickvän...

Rodriguez föddes 1942 i Detroit och fick smeknamet "sixto" eftersom han var det sjätte barnet i familjen. Föräldrarna hade under 20-talet invandrat från Mexico. Sixto växte upp med sin musikaliska pappa efter att hans mamma avled tidigt. I detroit fanns många sociala orättvisor och mycket fattigdom. Det kom att prägla hans låtskrivande som påminner mycket om Dylans poesi och medvetenhet för samtida problem.
Vid 16 års ålder lärde han sig spela gura helt själv, och skapade sin typiskt rytmiska bluse sound med sjuka solon!
 Han släppte sin första Ep 1967 som ledde till att han 1970 fick skivkontrakt med Sussex records då han släppte sin första och medst omtyckta skiva "Cold Fact" som innehåller hans kändaste låtar "I wonder" "Sugar man" och "Rich Folks Hoax".
1971 kom nästa skiva "coming from Reality" som floppade relät och han lade av med musiken och började arbeta på olika strö jobb omedveten om hans framgångar i Syd Afrika, Zimbabwe, Nya Zeeland och Australien. Han försvan helt och det var nu de olika legenderna kring honombörjade växa fram.
Mun till mun spred sig hans musik i Syd Afrika eftersom att protest musik var förbjudet på radio, han blev en symbol för underground rörelser i landet. 1991 såldes de första skivorna i landet- platina!

40 år efter releasen av sina skivor så börjar folk bli medvetna om hans underbara musik, som bara inte för glömmas bort. Texter som skildrar arbetar livet, en personlig röst som är som men mer "bluseig" Dylan som är helt fantaisk. Melodier som är som en blandning av Van Morrisom och Jimi hendix. 
Sixto eller Jesus som han egentligen heter, är den perfekta 60/70-tals bluse ikonen om jag skulle få bestämma. Texterna, gunget, rösten.
 
Lyssna på: sugar man, I wonder, Establishment Blues, hate street dialogue. 

"I wonder" (Paulo Nutini har även gjort en cover på denna)